Igår fick jag Compact på ridningen. I början kändes det lite sådär för vi jobbade mycket i skritt innan vi börjat trava och det gick så seeegt! Men en stund efter att vi hade börjat trava så vaknade han till lite, även om det fortfarande gick rätt långsamt. Vi höll oss mycket på volterna. Vi skulle göra hörn på dem vid kortsidan, rida en kvars volt, rida ner någon meter på medellinjen och sedan skänkelvikning ut till spåret:
Det gick väl okej i början, varken bra eller dåligt. Men precis innan galoppen fick Compact för sig att kortsidan var jättefarlig och vägrade gå nära väggen. Han ålade sig undan, kickade lite och sprang förbi kortsidan så snabbt som möjligt, även när jag red säkert fem meter innanför spåret. Så galoppen gick ju inte speciellt bra.
När vi senare skulle göra om samma övning så såg jag till att lägga mig på andra volten för att slippa krångla med honom. Det var då det började lossna för oss. Jag kom på hur jag skulle göra med skänkelvikningarna vilket var så skönt! Det var då någon gång som han började söka sig i rätt form och där gick han kvar under resten av passet. Han kändes så fin! ♥
Stort framsteg, för det var första gången jag fått en häst att gå på tygeln så länge på en ridlektion. Compact verkade också nöjd för han frustade flera gånger.
Så en bättre start på terminen kunde jag knappt kunnat få!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarer som inte rör inlägget, mig eller min blogg kommer att tas bort.